Glassigt nytt millennium

Denna serie av Magnum fanns bara i butikerna under 2003. Konceptet var en "limited edition" och varje pinne var döpt efter de sju dödssynderna.

Världen började snurra snabbare på 1990-talet, åtminstone kändes det så. Resandet ökade, vi började mejla och surfa. Teknikutvecklingen gick för högvarv och svenskarna hittade nya smaker i thaimat och sushi, utöver pizza och kebab. Mångfalden märktes också i glassdiskarna.

Intresset för nya pinnar och strutar hade stadigt ökat efter den smått turbulenta introduktionen av Lakritspucken 1982 och medierna började recensera nyheterna som kom varje vår.

Inte bara smakerna var nya.  Även förpackningarna kom att ändras som en följd av de nya sorterna. I början av 1990-talet lanserades glassar som Joker och Sky, de var pinnlösa och såg mer ut som tjocka chokladstavar än pinnar och såldes i glittrigt papper.

GB, som tidigare haft framgång med sin Snack 1986, (innehöll marshmallows och jordnötter) fortsatte samarbetet med Marabou som inletts under 80-talet. Det resulterade i glasskioskvältaren Daimstruten och 1989 kom slagskeppet Magnum, som innebar en återgång till de klassiska smakerna choklad och vanilj, men i betydligt lyxigare form med ett tjockt chokladöverdrag och den allra bästa vaniljen. 

År 1991 bytte GB namn från Glace-Bolaget till GB Glace. Det nya namnet överensstämde med texten på företagets välkända logotype. Tidigare huvudägaren Arla hade i mitten av 1980-talet sålt drygt 90 procent av aktierna till Unilever.

Facket var då emot försäljningen, som man befarade skulle leda till nedläggningar, och anklagade Arla för att sälja ut svensk livsmedelsproduktion. Men de stora förändringarna uteblev och 1996 tog Unilever över de sista aktierna. Därmed var man ensam ägare till GB Glace.

Unilever vässar varumärkestänket

Unilever vässade under 1990-talet varumärkestänket ytterligare, något som bland annat visade sig genom den massiva lanseringen av Magnum under decenniet. År 1992 var det dags för Magnumglass nummer två i ordningen, Mandel, och maskinparken i Flenfabriken gick på högvarv för att spotta ur sig Magnumglassar, som senare även exporterades till länder som Schweiz och Grekland.

I och med tv-reklamens intåg i de svenska vardagsrummen åren runt 1990 har tydliga varumärkesstrategier blivit ännu viktigare i en allt hårdare konkurrenssituation. Det är stor skillnad på glassutbudet idag jämfört med hur sortimentet såg ut på det tv-reklamfria 1970-talet. Förutom varmkorv var en handhållen glass i princip det enda ätbara man på den tiden kunde köpa på språng ute på stan.

Idag konkurrerar glassen med bubbelvatten, take away-kaffe och alla möjliga snacks. Men glassbranschen agerar offensivt för att locka även läsk- och godiskunderna, det syns i utbudet av isglassar för dem som gillar något läskande och de allt fler godisglassarna som ska locka godisälskarna.

Utbudet under 2000-talet har hittills växlat mellan nyheter och klassiker i nyutgåva, mellan spektakulära nyheter och igenkännandets glädje.  År 2002 lanserades glassen Cornetto Soft i Sverige och visades bland annat i dokusåpan Big Brother, och fyra påkostade reklamfilmer skapades för GB Glace i Sverige ­– i en gled Spindelmannen nerför en skyskrapa.

Samma år gjorde isglassen Igloo comeback och 2007 kom även struten Top Hat tillbaka. Lakritspucken gjorde en triumfatorisk återkomst 2008 ackompanjerad av en massiv reklamkampanj, mer i skymundan fanns även Ananas Split åter på glasskartan.

Och 2003 släpptes mondäna Magnum Seven Deadly Sins. Lanseringen omfattade sju olika Magnumpinnar som var och en hade sin egen smak, och varje pinne var döpt efter en av de sju dödssynderna: Begär (vaniljglass med jordgubbssmak, doppad i rosa choklad), Lättja, Girighet, Avund, Frosseri, Fåfänga och Hämnd. Konceptet var en ”limited edition” som bara fanns under 2003 i Sverige, och inspirationen kom med all säkerhet från 1990-talets filmsuccé ”Seven” med Brad Pitt och Morgan Freeman i huvudrollerna.

GB Glace lanserar Girlie

Girlie introducerades 2007 och blev snabbt omdiskuterad. Det var en rosa, stjärnformad glasspinne med hallonsmak, och med själva pinnen fylld av glittersmink. Kritik riktades mot den i både press och bloggar för att den förstärkte könsschabloner, men debatten kom i slutändan snarare att handla om risken att moralisera för mycket över något så väsensskilt från de stora världshändelserna som lanseringen av en glasspinne.

Pinnar och strutar i all ära, men de stora volymerna finns i hushållsglassen på låda eller i paket. Säg någon som inte skedat ur tjocka spån av glass från en Big Pack-kartong. Även mer tårtlika sorter, som Vienetta, har blivit populära i frysdiskarna. Däremot lyckades inte en av de senaste satsningarna, Caffe Latte-glassen, något vidare. Trots att det förefaller helt trendrätt med en glass med kaffesmak på 2000-talet.

GB Glace arbetar för närvarande mycket med att vidareutveckla sina varumärken i glassportföljen. Det finns några tydliga utvecklingslinjer i dagens utbud. En är att satsa på starka glassfamiljer, som Magnum och Cornetto, och utveckla smaker inom familjen.

En annan är att ha ett brett utbud med glassar som bara fungerar i Sverige, som 88:an, Daimstrut, Nogger, och en internationell linje som även marknadsförs utomlands, som Magnum, Cornetto, Solero. Den senaste trenden är att GB strävar efter att få sina glassar så ”rena” som möjligt med naturliga färgämnen och rena råvaror.

För även om svenskarna fortfarande äter näst mest glass i Europa har vi samtidigt blivit väldigt medvetna om vad vi stoppar i oss.

Författare: Nicolas Jändel