Svaret på tvättböner

Första Via-förpackningen från 1957.

När Via introducerades 1957 löstes många av folkhemmets tvättproblem. Äntligen fanns det ett tvättmedel som var anpassat för maskintvätt i Sverige.

Vid den här tiden hade cylindertvättmaskinen blivit den mest använda tvättmaskinstypen som i sann folkhemsanda förordades av Statens institut för konsumentfrågor, föregångaren till Konsumentverket. Cylindermaskinen arbetade med mindre vattenmängder än andra maskintyper och krävde ett tvättmedel som var anpassat till det förhållandet.

Problemet med de produkter som hittills funnits på den svenska marknaden var att de löddrade för mycket, något som alltför ofta resulterade i att tvättmaskinen löddrade över, kokade torrt och att tvätten blev illa sköljd.

Via är maskinanpassat

Så kom då Via – svaret på både tvättmaskinsfabrikanternas och tvättstugebesökarnas böner! Ett låglöddrande syntetiskt tvättmedel vars tillkomst byggde på avancerad forskning. Via var en föregångare, först flera år senare skulle övriga Europa begåvas med liknande tvättmedel.

Svårigheterna att tvätta rätt i cylindermaskinerna försvann nu eftersom Via hade inbyggd löddersignal. När det var en lödderrand på tre till fyra centimeter i tvättlösningen, vilken man såg genom glaset i luckan på tvättmaskinen, då hade man doserat rätt.

Introduktionen av Via i dagligvaruhandeln var omfattande och marknadsföringen skilde sig på två avgörande områden åt från tidigare lanseringar av tvättmedel. Dels koncentrerades annonseringen till rikspressen eftersom de flesta av tvättmaskinerna fanns i storstäderna, dels skedde det ett omfattande samarbete med tvättmaskinstillverkarna.

Sunlight, som var Unilevers svenska dotterbolag och som lanserade Via, erbjöd utbildning via sitt nät av konsulenter. Kostnadsfritt demonstrerade de tvättstugeutrustningen i flerfamiljshus. Samtidigt informerade konsulenterna om hur man tvättade på bästa sätt och passade förstås på att berätta om fördelarna med Via.

Tillsammans med så gott som samtliga tvättmaskinsfabrikanter utarbetade Sunlight, bruksanvisningar/tvättscheman för alla modeller som fanns på den svenska marknaden. Även bokningsscheman för tvättstugan kunde rekvireras gratis – naturligtvis var de prydda av Vias logotyp.

Ett omfattande skyltmaterial togs fram till lanseringen. Här fanns förpackningsställ, jättepaket, takskyltar och banderoller. Gemensamt för dem var att de bar på budskapet ”Specialtvättmedel för maskintvätt.”

Vias bubbliga bokstäver

Själva Viapaketet var rött med Vianamnet i vita bokstäver, vilka delvis var nedsänkta i en våg och blev ”bubbliga”. Vågrörelsen skulle associera till hur vattnet åker runt i tvättmaskinen. Texten var tvådimensionell med blålila skuggning. I gula bokstäver med mindre typsnitt stod det: ”Låglöddrande specialtvättmedel för maskintvätt”.

Den här utformningen av Viapaketet hängde med till i mitten av 1960-talet då produktnamnet gjordes något mindre samtidigt som vågrörelsen blev större. Nya färger tillkom: Viabokstäverna blev gula och vågen grön mot tidigare vit. Ett tillägg gjordes i form av en bild på en husmor vid sin tvättmaskin: nöjd granskade hon den rena tvätten.  

År 1970 inleddes ett nytt decennium och det var dags för en nydesignad förpackning. Nu introducerades ”Nya” Via. Paketet blev vitt med produktnamnet i röda bokstäver. Vågen fick blå färg och gick igenom den tvättmaskin som var avbildad på paketet. Naturligtvis visade vågen löddersignal genom tvättmaskinens luckglas. 

I början av 1980-talet försvann tvättmaskinen från förpackningen och ersattes av ett temperaturvred som visade för vilka temperaturer Via var lämpligt. Därefter har inte så många förändringar gjorts utan dagens förpackning ser ungefär ut på samma sätt.

Innehållet är däremot annorlunda. År 1982 lanserades mänligen TAED-systemet i Via. Det bestod av blekmedlet TAED – Tetra Acetyl Etylen Diamin – som var en patenterad Unilever-uppfinning. Nu fick man blekeffekt även vid 60 och 40 grader. Tidigare hade det varit nödvändigt att gå upp till 80 eller 90 grader för att få samma effekt. Från och med nu kunde man tvätta det mesta av ”vittvätten” vid 60 grader och spara både energi och tid. Under den kommande tioårsperioden skulle andelen tvättar vid hög temperatur minska från 20 procent till 8 procent.

Författare: David Leidenborg, företagshistoriker